söndag 6 mars 2011

damnyouautocorrect.com

När vi lagt Ivan för att sova måste vi vara tysta tills han somnar. Vi kan därför inte titta på något på datorn eller prata i normal samtalston. Så vi läser den här bloggen. Men det misslyckades ibland ändå. Så mycket som jag skrattar kan nog inte bara väcka vårt barn, utan säkert grannens också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar