Den stora slakten

Är hemma med en mycket medtagen kille i dag. Kyrssningen gick hårt åt honom. Han ligger i soffan och stönar med nappen i munnen. Älskade Ivan, men kul hade du!

Att åka på kryssning är nog, välkänt, det svennigaste du kan göra. Jag har inte gjort det sen jag var liten och kommer förmodligen inte göra det igen på länge. Mina förväntningar var inte höga och dom motsvarade min upplevelse. 

Som packade grisar på väg till slakt stod vi och väntade på att få gå ombord. Otrevliga, redan fulla resenärer tog upp hela bänkar och lät inte barnfamiljer eller gravida sitta ner.

Dörrarna öppnades och dom tjockaste grisarna bökade sig fram. Förbi barnvagnar och äldre tanter, "tänk om alkoholen dricks upp innan jag hinner på!"

Ringmuskeln 

Väl inne på båten hamnade vi under en ringmuskel i väntan på att få komma till hytterna. Hitsballader från 90-talet spelades i högtalaren och parfymerade, tanter med rökskadad hy mimade med inlevelse. 

Hytten var en mysig liten fyrbäddshytt som var välstädad och fräsch, här skulle vi trivas! Men först mat, smörgåsbord. Förvånansvärt gott! Fem olika lax, röror och dipp, ostar, kex, bröd, gratänger, patéer och mycket att välja på till och med för oss fiskvegetarianer.

Men Ivan som aldrig förstått att korven han ätit varit sojakorv ville ju så klart bara ha prinskorv. Ingenting annat var intressant. Ja vad gör man? Vi har ju alltid sagt att han ska få välja själv om han vill äta kött eller inte.  Två prinskorvar fick det bli, kanske därför du mår som du gör nu?

Taxfreeshopen efter kl 20.00. Fullpackat. Det började närma sig slakt och grisarna löpte amok. Lille Ivan blev omkullsprungen men kände sig efter det trygg i moster Sonyas famn. Vi gick ner till hytten med ett sexpack longdrink och myste inför stängde dörrar medan slakten var i fullgång ovan oss.

Vi somnade tidigt och jag vaknade flera gånger, några gånger av svennegrisar som bröla, en gång av två killar som diskuterade hur mycket dom skulle knulla men flest gånger av isen som sprack framför båten. 

Frukosten var lika fantastisk som middagen. Pannkakor med sylt och grädde fick bli huvudgrejen.

Dom överlevande grisarna rultade omkring runt oss, några såg ut att lida rejält. Men vårt medlidande var mediokert. 

Att ta igen sig efter en sådan helg är ett måste. Min lilla marsipangris!